Sverigekvinna, Kina skiter i dig och ditt feta arsle!
Tre poster tillbaka citerade jag när “Dude Lebowski” blir tillrättavisad av sin vän (i filmen jag citerar från spelad av John Goodman) att man inte bör använda termen “Chinaman” om en kinesiskättad person i USA. I Sverige används inte ens något liknande, trodde jag. Vi har förstås tveksamma ord och uttryck som “guling,” “kinamat” och barnrasseuttryck som “tjing tjong” men just det från engelska direktöversatta “kinaman” har jag aldrig hört. Men nu har jag stött på det i skrift och med inledande versal dessutom.
För det är något med Kina, särskilt i dagens märkligt upphetsade situation, som sätter både sans och t.o.m. den reflexmässiga korrektheten ur spel även hos förnumstiga medelålders kvinnliga krönikörer. I senaste numret av tidningen Vi skriver en kvinna en självupptagen kolumn som är liksom ett öppet brev till någon hon kallar “Kinaman.” Krönikörens namn tydde jag först till Bod’l Sp (krönikan är enbart undertecknad med en namnteckning som ser lätt tjabotextad ut) men om man går in på nätet visar hon sig heta Bodil Sjöström. Sverigekvinna Sjöström meddelar att hon skrev till Kinaman för sju år sedan. Den gången ville hon meddela att hon var upprörd över att Beijing tilldelats OS 2008. Nu är budskapet att “världen” ser “Kinaman” och något sexuellt laddat att “vi” (obs. litet V, det handlar inte om hennes tidning utan om några andra) “drar ner byxorna på dig, Kinaman.” Sverigekvinna Sjöströms sexuella förnedring av kinesiska män stannar inte där. Hon bjuder även på en föga vacker sida av sin personlighet när hon berättar hur hon under en resa i Kina varje gång hon hade svårt att göra sig förstådd mässade en etno-sexistisk ramsa:
Språket var den största barriären. Därför var det helt ofarligt att säga ”Tjing tjong Kinaman, ingen balle hade han” som en liten signatur varje gång det blev för krångligt att boka tågbiljett, hotell eller fråga om vägen: Det var ett sätt att trots allt ta sig framåt och med humorns hjälp kommer man som bekant långt.
Maken till vidrig kolonial inställning får man leta efter. Sverigekvinna Sjöström reser alltså i sin nåd till Kina, utan att ha lärt sig språket naturligtvis, och när hon inte kan kommunicera så hånar hon värdlandets invånare med en sexuellt nedvärderande barnramsa på ett språk de inte kan förstå. Bodil Sjöström — a class act.
Sverigekvinna, du behöver skickas på omskolning. Var nu så artig och besök Blogge Bloggelitos blogg och läs först och främst alla Tibet-relaterade poster. Eftersom du gillar sådant så kan jag lova att en hel del byxor dras ner hos Blogge också, i flera bemärkelser.
